Körkort

967642_84783260.jpgKörkort och epilepsi

Förbundet får oftar frågor om körkort och epilepsi. Vi vill därför redogöra dels vad lagstiftningen säger och dels lite om förbundets ståndpunkt i frågan.

 

Kort historik

I princip så länge som vi har haft ett körkortsregelverk i Sverige har det funnits skrivningar om att den som innehar körkort måste uppfylla kravet på att ha vissa kunskaper att köra ett fordon, men att det därutöver kan finnas vissa hinder av medicinska skäl. Särskilt hårda krav har det varit kring yrkesförare. Från början gällde det endast ett fåtal grupper som t ex svårt synskadade eller blinda, men också personer med epilepsi. Det nuvarande regelverket har dock haft ambitionen att täcka in så gott som alla som har någon form av medicinska skäl som äventyrar trafiksäkerheten.

 
Sammanfattning

Reglerna för att inneha körkort och därmed förbud för vissa att ha körkort finns i EU:s lagstiftning, körkortslagen och föreskrifter från Transportstyrelsen.

Reglerna för att inneha körkort för personbil m m är att man inte får ha haft anfall under de senaste tolv månaderna. Undantag kan göras om man enbart har haft anfall under sömn eller om man sätter ut en medicin. Om medicinen sätts in igen kan man få körkort efter en observationstid.

Reglerna för att inneha körkort för yrkesförare innebär att man inte får ha haft anfall de senaste 10 åren, och man får heller inte medicinera under denna tid. Motsvarande undantag som för personbilsförare finns inte

Om man har haft ett första epileptiskt anfall får man inte inneha körkort förrän efter sex månader för personbilsförare m m och inte under fem år för yrkesförare.

 

Om diagnosen anses god kan man göra undantag.

img_6856.jpg

 

Vilka regelverk gäller och hur står de i förhållande till varandra?

Grunden för nuvarande lagstiftning är EU:s tredje körkortsdirektiv (2006/126/EG final). Ambitionen från EU är att alla medlemsstater (MS) ska ha samma regelverk för att underlätta den fria rörligheten. I detta direktiv finns skrivningar om medicinska förhållanden för att få körkort. Ett EU-direktiv är tvingande för alla MS.

 

EU:s tredje körkortsdirektiv infördes i svensk lag år 2012 i körkortslagen (1998:488)

 

I körkortslagen regleras i 10 kap 1 § att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter.  Regeringen har beslutat att denna myndighet är Transportstyrelsen.

 

EU har vidare utfärdat ett direktiv om bl a medicinska krav för att få ta körkort (2009/112/EG final). Detta var en förändring över det tidigare direktivet om körkort från 1991 (1991/4397EEG final). I korthet innebar detta att man lättade på en del regler för personer med epilepsi, bl a kunde man få inneha körkort om man enbart har anfall under sömn eller får anfall vid byte av läkemedel. Vidare reglerades det vilka tidsramar man skulle vara anfallsfri för att kunna köra personbil respektive vara yrkesförare. Några sådana fanns inte i 1991 års direktiv.

 

Transportstyrelsen utfärdade år 2012 ”Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m m” föreskriften har beteckningen TSFS 2012:19. Föreskriften var en förändring av tidigare föreskrifter och anledningen till revideringen var EU-direktivet om bl a medicinska krav för att inneha körkort, se ovan.

 

Vilka regler gäller

Först och främst gäller körkortslagen. I denna regleras i 3 kap 2 § ”Körkortstillstånd får meddelas endast med hänsyn till personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av körkortpliktigt fordon”. I samma lag återfinns också regler om återkallelse av körkort på samma grund jämlikt 5 kap 4.7 och 7.3 §§.

 

Transportstyrelsens beslut kan oftast överklagas till förvaltningsdomstol och kammarrätt.

 

Medicinska krav återfinns som sagt var i Transportstyrelsens föreskrift, medicinska krav för att få inneha körkort. I 8 kap behandlas epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning.

Inledningsvis definieras vad man menar med epilepsi etc. Därefter redogörs för hur man kan veta att man omfattas av definitionen om man är personbilsförare (behörigheterna AM, A1, B, BE och traktorkörkort) De viktigaste reglerna är att om man har haft ett epileptisk anfall under de senaste sex månaderna och att diagnosen epilepsi har ställts och epileptiskt anfall inte har inträffat de senaste tolv månaderna, så ska man inte kunna inneha körkort. Detta innebär att om man har epilepsi och medicinerar eller inte, får man körkort efter 12 månaders anfallsfrihet

Från detta finns ett antal undantag varav de viktigaste är att man kan få ha körkort under förutsättning att man har en diagnos som enbart uppträder under sömnen samt att om man sätter ut en medicin och får anfall ska man ha en observationstid på tre månader. Detta regleras i 4-5 §§

 

För yrkesförare (behörigheterna C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation) gäller ungefär samma regler, men där gäller istället att första anfall har inträffat de senaste fem åren eller om man fått diagnosen epilepsi får man inte inneha yrkesförarkörkort förrän efter 10 år. Man får heller inte medicineras mot epilepsi. Det finns heller inga undantag som finns för personbilsförare m fl. Detta regleras i 6 §.

 

Övriga paragrafer i detta kapitel omfattar annan medvetandestörning samt regler om läkarundersökningar m m.

 

Det finns dock möjlighet att få en annan bedömning, vilket framgår av 1 kap 4-5 §§. I § 4 står att läsa bl a ”Detta gäller dock inte om risken är obetydlig, varvid större tolerans medges för innehav av behörigheterna AM, A, AI, B och BE (personbilsförare mm) än för innehav av behörigheterna C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation (yrkesförare)”. Ur strikt medicinsk synpunkt är detta vanskligt vad gäller epilepsi, då det är svårt att med den teknik som finns idag utesluta framtida anfall.  I 5 § återfinns regler om att det ska göras en sammanlagd bedömning av olika sjukdomstillstånd.

 

Svenska Epilepsiförbundets ställningstagande

I allt väsentligt anser förbundet att det idag rådande regelverket är väl avvägt och rimligt. Det är vår uppfattning att det ska ställas högre krav på yrkesförare än vanliga personbilsförare. Vi kan dock vara tveksamma till om 10 års anfallsfrihet efter diagnostiserad epilepsi utan medicinsk behandling kan anses rimlig. I praktiken utgör detta krav ett yrkesförbud som yrkesförare för personer med epilepsi. Andra europeiska länder bl a Danmark upplever stora problem med detta. Förbundet menar därför att det bör tas upp på europeisk nivå, då denna tidsgräns beslutats där.

 dsc_3435.jpg