Behandling läkemedel

iStock_000004950794Medium.jpgLäkemedel
Det vanligaste är att man behandlar epilepsi med läkemedel. Genom daglig medicinering som förebygger epileptiska anfall kan de flesta få god anfallskontroll och leva ett normalt liv. Läkemedel mot epilepsi botar inte epilepsin, men syftar till att förhindra epileptiska anfall. Det finns många olika mediciner (antiepileptika) och valet görs bl a med utgångspunkt från anfallstyp och om annat läkemedel används som kan påverka. Många läkemedel mot epilepsi har också visat sig vara stabiliserande för humöret vilket är positivt i sig.   

Man försöker inledningsvis att endast använda ett läkemedel för att minska risken för eventuella biverkningar. Ibland behövs dock två eller flera läkemedel för att komma till rätta med anfallen. Ofta börjar man med en låg dos för att se om det räcker för att motverka anfall. I annat fall höjs dosen successivt under tid till ett läge där acceptabel anfallskontroll uppnås. Läkemedel mot epilepsi verkar antingen direkt på nervcellerna och minskar deras retbarhet, eller stimulerar dämpande nervimpulser.

Regelbundenhet
Det är viktigt att ta medicinen varje dag och regelbundet eftersom doseringen balanseras så att halten av läkemedel i blodet hålls på en jämn nivå över dygnet. Det är vanligast att medicinen intas två gånger per dag, ibland tre. Om man missar att ta en dos, kan det öka anfallsbenägenheten. Det är lämpligt att rådgöra med behandlande läkare eller sjuksköterska hur man ska gå till väga om man glömt att ta medicinen. Det är också viktigt att man berättar om man använder annan medicin, eftersom de kan påverka varandra.

Antiepileptika finns antingen som tabletter, kapslar, flytande eller som krossbara tabletter. I Sverige finns registrerat ca 25 olika läkemedel tillgängliga. För vissa preparat finns därutöver ett antal parallellimporterade produkter.Tillkommer sedan ett antal antiepileptika som kräver licens, alltså särskilt tillstånd.

iStock_000004417726Large-2.jpgBiverkningar
Liksom de flesta mediciner kan antiepileptika ha biverkningar. Det kan bero på många olika orsaker. Det är mer sannolikt att få biverkningar i början när man startar med en ny medicin, innan kroppen har vant sig. De flesta får få eller lindriga biverkningar och en del får inga biverkningar alls. Om man upplever biverkningar ska man ta upp det med behandlande läkare så att man eventuellt kan byta medicin eller ändra dosen.

Benskörhet
En del antiepileptika kan bidra till benskörhet (osteoporos). Benskörhet innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur/täthet. Benskörhet leder till minskad hållfasthet i skelettet och ökar risken för frakturer. Vissa läkemedel verkar minska kroppens D-vitaminnivå som i sin tur kan medföra minskad benmassa.

Personer med epilepsi har i allmänhet en ökad risk för frakturer. Här är några faktorer som ökar risken:

·         Att falla i samband med anfall

·         Att medicinera med vissa antiepileptika

·         Att vara kvinna efter övergångsåldern

·         Att vara en äldre man

·         Att sällan vistas i solsken

·         Att vara fysiskt funktionshindrad

Om man anser sig vara i riskzonen för benskörhet bör man diskutera det med sin läkare. Denne bör då utreda faktorer som eventuellt styrker risken; t ex familjehistoria, tidigare frakturer, röntgen etc. För att minska risken för benskörhet kan extra tillskott av D-vitamin hjälpa.

En del medicinerar mot epilepsi under hela livet, även om de inte längre har anfall. Andra slutar medicineringen om de varit anfallsfria i några år. Det är mycket viktigt att inte själv sluta med medicinen. Det finns många aspekter som behandlande läkare behöver ta ställning till innan man sätter ut medicinen, t ex om det finns en bakomliggande hjärnskada som orsakar anfallen och vilka risker som kan uppkomma vid utsättning. Att sluta medicinering bör alltid göras gradvis under lång tid. Om man helt plötsligt slutar att ta medicinen kan man få anfall igen.

Fråga doktorn
Antiepileptikas verkan kan minska om man tar annan medicin. Om man är kvinna med epilepsi bör man planera sin graviditet i samråd med sin läkare. En del antiepileptika gör att effekten av p-piller minskar, vilket kan leda till oönskad graviditet. P-piller kan också påverka vissa antiepileptika så att dess effekt minskar, vilket medför ökad risk för anfall.

Källa: Epilepsy Action, Läkemedelsverket, neurolog Sven Pålhagen.

Mer om mediciner:

www.lakemedelsverket.se
www.fass.se